Att minnas, eller att icke minnas

Det här med minnen är ju en annan intressant fråga.
Jag minns det som igår när jag höll Pepe i famnen för första gången och luktade på den där underbara valpdoften.

Året i Örkelljunga däremot minns jag knappt någonting av och ibland känns det som en inbillning, något min hjärna har made up. Jag minns kylan när jag stod och väntade på bussen, jag minns soffan i köket som vi alltid satt (låg) och vräkte oss i. Jag minns promenaderna med Julia på vintern.

Det jag däremot minns väldigt lite är lektionerna. Skolhuset, hundstallen inget av det är riktigt där, snarare suddiga konturer.

Pettan då nott remember annything!